Hans Rudolf Giger dog häromveckan, 74
år gammal. Om ni inte känner till honom, skäms! Men medan ni skäms
kan ni läsa att han var en schweizisk konstnär som skapade
surrealistiska och mardrömslika målningar och skulpturer och att
han är mest känd för designen av utomjordingen i filmen Alien.
Den filmen är en av mina absoluta favoriter, både vad gäller
skräckfilm och film överlag, så det är antagligen på tiden att
jag skriver lite mer ingående om den. Det finns dock väldigt,
väldigt mycket att säga om den filmen (i alla fall så kan jag
prata om den hur länge som helst) så det rimliga är nog att göra
fler inlägg av det. Och vad passar då bättre än att börja med
att skriva några ord om filmens design och kreatören som står
bakom den? Det här inlägget får alltså bli del 1 av så många
jag orkar skriva innan jag tröttnar och skriver om något annat.
Jag kan börja med att säga att jag är
ett stort fan av H. R. Giger och hans konst. I min mening har världen
förlorat en stor konstnär i och med hans bortgång. Att jag tycker
om hans bilder innebär däremot inte att jag skulle sätta upp dem i
mitt sovrum, jag tycker samtidigt att de flesta av dem är
fruktansvärt obehagliga. Men det är liksom det som är poängen med
hans konst. Och saker kan ju mycket väl vara både obehagliga och
tilltalande samtidigt, det kan nog de flesta som gillar skräck hålla
med om.
Det kan debatteras till döddagar vad
konst egentligen går ut på, men jag tror ändå att de flesta kan
hålla med om att ett syfte med konst är att väcka känslor eller
tankar hos betraktaren. Ett konstverk som lämnar en oberörd är
knappast ett särskilt lyckat konstverk. Detta är något som Giger
var synnerligen duktig på, hans konst är knappast något som faller
alla i smaken men det skulle förvåna mig om den lämnade folk
oberörda. Inte just för att hans motiv är chockerande eller vågade
i sig (även om de ofta är det också) utan för att han lyckades
skapa konst som berör på djupet, som kommunicerar en väldigt
fundamental typ av obehag och fasa, utan att för den sakens skull
falla tillbaka på effektsökeri. Groteskt men ändå sofistikerat,
så att säga.
Något som jag tror bidrar till att
hans konst är så effektfull är att han var väldigt skicklig på
att fånga det främmande och overkliga. Gigers konst är inte direkt
skrämmande och äcklande så mycket som djupt oroande, den ger en
stark upplevelse av att inte höra hemma i verkligheten
överhuvudtaget. Om ni tycker att det här påminner om Lovecraft och
hans idéer om ”kosmisk fasa” så är det inte något
sammanträffande. Giger hämtade själv inspiration ur Lovecraft och
namngav sin första konstbok efter Lovecrafts fiktiva bok
Necronomicon. Det mesta av Gigers konst har ett biomekaniskt
tema, där levande och mer eller mindre mänskliga former smälter
samman med maskineri. Hans konst har också väldigt ofta en sexuell
prägel och innefattar ofta könsorgan och anspelningar på olika
sexualakter, ibland subtilt och ibland inte.
Necronom I |
Den upplevelsen förstärks ännu mer i
filmen genom att den inleds i en väldigt trovärdig och vardaglig
miljö. Det är visserligen science fiction, karaktärerna befinner
sig trots allt på ett rymdskepp med teknologi långt bortom vad som
finns tillgängligt nu (eller fanns tillgängligt -79), men det är
science fiction som snarare känns som en förlängning av den
teknologi vi känner till än en uppdatering. Framförallt så skapar
filmen utöver själva miljön en väldigt trovärdig situation i det
trånga, småsjaskiga fraktfartyget Nostromo, med den brokiga
skaran rymd-truckers som egentligen bara vill få jobbet gjort och
komma hem. Skräck bygger ofta på att det onormala bryter in i det
normala, då är det viktigt att det normala blir trovärdigt för
att kontrasten ska bli så stor som möjligt. Alien är en
film som lyckas mästerligt med detta.
Alien är också en film där en
sexuell tolkning faktiskt är relevant. Jag brukar annars vara bland
de första som avfärdar psykoanalytiska kulturtolkningar som strunt
och jag står fast vid att de oftast är det också. Freud har inte
varit relevant inom psykologin på väldigt länge nu, varför lever
kulturanalysen i det förflutna? Men även om en cigarr oftast bara
är en cigarr så ÄR utomjordingens huvud i Alien en fallos.
Om det finns någon som tvivlar på det kan de ju kasta ett öga på
den målning som utomjordingens design är baserad på, Necronom
IV.
Necronom IV |
Något
av det mest minnesvärda och mest skrämmande i filmen är också
utomjordingarnas fortplantningsprocess. Det har sagts att filmen
handlar om manlig rädsla för graviditet. Jag vet inte riktigt om
man behöver vara man för att tycka att graviditet kan verka ganska
skrämmande men annars låter det rätt rimligt. Inte så att folk är
rädda för graviditet på samma sätt som de är rädda för spöken
eller seriemördare förstås (i alla fall tror jag inte att det är
så vanligt) men det går inte att förneka att det finns mycket i
graviditet som kan upplevas som skrämmande, oavsett om man tycker
att själva tanken på en annan varelse som lever inuti ens kropp är
obehaglig eller om man är orolig för att något ska gå fel. Sedan
kan ju graviditet också ofta vara en väldigt trevlig och givande
upplevelse förstås, vilket gör det än mer obehagligt när det
förvrängs i filmen till något motbjudande och groteskt.